Not so strong after all..

Två tänkbara utvägar,
Krypa in i någons stora famn, bygga upp nya väggar och fortsätta vara stark!
Eller hitta en tidsmaskin som kan göra mig liten igen, nån som bär runt en på höften, inga större bekymmer och var man ledsen eller något var jobbigt så gick det över om man fick en lite godis för man inte visste bättre.
Fyfan så äckligt trött man kan vara på allting ibland..
Jag vet att hela den här dagen kommer kännas skit, men jag vet också att om någon vecka har jag glömt allting igen och lagt allting bakom mig igen. Det är bara de att de var jobbigt o bli påmind.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0